All offentlig makt utgår från folket
Regeringsformen inleds med att all offentlig makt i Sverige utgår från folket och att den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick. I praktiken betyder det att väljarna utser riksdagen vart fjärde år, att riksdagen i sin tur avgör vem som får bilda regering, och att regeringen är beroende av att riksdagen tolererar den.
Riksdagen
Riksdagen har 349 ledamöter och är folkets främsta företrädare. Den stiftar lagar, beslutar om statens budget och skatter, granskar regeringen och myndigheterna, och prövar frågor om Sveriges förhållande till andra stater. Arbetet förbereds i utskotten, som lämnar betänkanden som kammaren sedan tar ställning till.
Regeringen och departementen
Regeringen styr riket och ansvarar inför riksdagen. Den består av statsministern och övriga statsråd. Regeringskansliet med departementen bereder regeringens ärenden. Regeringen beslutar som kollektiv: enskilda statsråd fattar normalt inte beslut på egen hand.
Myndigheterna
Besluten utförs av statliga förvaltningsmyndigheter. De lyder under regeringen men får inte styras i enskilda ärenden som rör myndighetsutövning mot en enskild eller tillämpning av lag. Det kallas ofta förbudet mot ministerstyre och står i regeringsformen.
Domstolarna
Domstolarna dömer självständigt. Ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i ett enskilt mål. Sverige har allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och ett antal specialdomstolar, med Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen i toppen.
Grundlagarna som ram
De fyra grundlagarna står över all annan lag och ändras bara genom två likalydande riksdagsbeslut med ett val emellan. Tillsammans med offentlighetsprincipen gör de att statsmaktens arbete går att följa utifrån, vilket är hela förutsättningen för en sida som den här.