Riksdagens kontrollmakt
Regeringsformen ger riksdagen i uppdrag att granska regeringen och statsförvaltningen. Det kallas kontrollmakten och utövas på flera sätt samtidigt.
Konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet granskar statsrådens tjänsteutövning och hur regeringsärenden handlagts. Granskningen redovisas i betänkanden, och statsråd kallas till utfrågning.
Varje ledamot kan anmäla ett statsråd till granskning. Utskottet beskriver vad som hänt och bedömer om handläggningen följt gällande ordning.
Frågor och interpellationer
En ledamot kan ställa en skriftlig fråga till ett statsråd, som ska svara inom en bestämd tid. En interpellation är en större fråga som besvaras muntligt i kammaren och följs av debatt.
Under frågestunden svarar statsråd direkt på ledamöternas frågor i kammaren.
Misstroendeförklaring
Riksdagen kan förklara att ett statsråd inte har dess förtroende. Det krävs att minst 175 ledamöter röstar för. En misstroendeförklaring innebär att statsrådet ska entledigas.
JO och Riksrevisionen
Riksdagens ombudsmän, JO, granskar att myndigheter och tjänstemän följer lagar och regler. Vem som helst kan anmäla dit, och besluten är offentliga.
Riksrevisionen granskar statens verksamhet och hur statliga medel används. Granskningsrapporterna lämnas till riksdagen.
Offentlighetsprincipen
Rätten att ta del av allmänna handlingar följer av tryckfrihetsförordningen och är en del av granskningen: den gör det möjligt för medier och enskilda att själva se underlaget.