Förslaget uppstår
De flesta lagar börjar hos regeringen. Ett problem utreds, ofta av en särskild utredare eller en kommitté, och utredningen publiceras som en statlig offentlig utredning eller en departementspromemoria.
Förslaget skickas på remiss. Myndigheter, kommuner, organisationer och andra får svara på vad de anser. Svaren är offentliga.
En ledamot av riksdagen kan också väcka förslag genom en motion. Under den allmänna motionstiden på hösten kan ledamöter lämna motioner om nästan vad som helst.
Lagrådet och propositionen
Innan regeringen lämnar ett lagförslag till riksdagen ska det i många fall granskas av Lagrådet, som består av domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Lagrådet prövar bland annat hur förslaget förhåller sig till grundlagarna.
Regeringens färdiga förslag lämnas till riksdagen som en proposition. Den innehåller lagtexten och skälen för förslaget.
Utskottet bereder
Alla ärenden bereds i ett av riksdagens utskott. Utskottet går igenom propositionen tillsammans med de motioner som lämnats i samma fråga och lämnar ett betänkande med ett förslag till beslut.
Ledamöter som inte håller med kan lämna en reservation i betänkandet. Reservationen visar vad minoriteten i utskottet ville i stället.
Kammaren beslutar
Betänkandet debatteras i kammaren och går sedan till beslut. Riksdagen kan bifalla eller avslå förslaget, helt eller delvis. Vid oenighet sker votering, och varje ledamots röst redovisas öppet.
Grundlagsändringar följer en särskild ordning: riksdagen måste fatta två likalydande beslut med ett riksdagsval emellan.
Lagen träder i kraft
Efter riksdagens beslut utfärdar regeringen lagen och den publiceras i Svensk författningssamling. Där framgår när den börjar gälla.
Myndigheterna tillämpar sedan lagen i sin verksamhet, och domstolarna prövar den i enskilda fall.