Kammaren och arbetsåret
Riksdagens 349 ledamöter samlas i kammaren, som leds av talmannen. Talmannen väljs av riksdagen, är opartisk under sitt uppdrag och röstar inte. Riksmötet — arbetsåret — inleds normalt i september och pågår till nästa riksmöte öppnas.
En ledamot som är ledig eller är statsråd ersätts av en ersättare från samma parti, så att antalet röstberättigade alltid är 349. Partigrupperna samordnar arbetet och gruppledarna förhandlar med varandra om kammarens dagordning.
Från förslag till lag
Ett lagförslag kommer oftast från regeringen och kallas då proposition. Ledamöterna kan också själva lägga förslag, motioner — under den allmänna motionstiden på hösten eller som följdmotion till en proposition.
Förslaget lämnas till ett utskott, som bereder det, håller utfrågningar och förhandlar. Utskottet skriver ett betänkande med sitt förslag till beslut; ledamöter som är oeniga skriver reservationer. Betänkandet debatteras i kammaren och avgörs genom votering.
Innan en ny lag beslutas granskas den oftast av Lagrådet, som bedömer om förslaget är förenligt med grundlagarna och håller juridiskt. När riksdagen sagt ja utfärdar regeringen lagen, och den publiceras i Svensk författningssamling.
Utskotten
Det finns 15 fackutskott, ett för varje politikområde — från justitieutskottet och socialutskottet till trafikutskottet och utbildningsutskottet. Varje utskott har 17 ledamöter, fördelade mellan partierna i proportion till deras storlek i kammaren. Det är här den verkliga förhandlingen sker; kammarens votering bekräftar oftast utskottets linje.
Två utskott har särskild ställning. Konstitutionsutskottet granskar statsrådens tjänsteutövning och bereder grundlagsfrågor. Finansutskottet ansvarar för budgetramarna och samordnar de andra utskottens utgiftsförslag. Dessutom finns EU-nämnden, där regeringen måste förankra sin linje inför möten i EU:s ministerråd.
Budgetprocessen
Riksdagen har finansmakten: ingen skatt tas ut och inga pengar spenderas utan riksdagens beslut. På våren lämnar regeringen den ekonomiska vårpropositionen med riktlinjerna, och i september budgetpropositionen för nästa år.
Budgeten beslutas i två steg — rambeslutsmodellen. Först fastställer riksdagen inkomsterna och utgiftstaket för vart och ett av 27 utgiftsområden i ett enda sammanhållet beslut. Därefter fördelar respektive utskott pengarna inom sin ram, och ingen får överskrida den.
Eftersom det första steget är ett enda beslut går det inte att plocka delar ur olika budgetförslag. Det är därför budgetomröstningar väger så tungt politiskt: en regering som förlorar sin budget har förlorat kontrollen över politiken, även om den formellt kan sitta kvar.
Kontrollmakten
Riksdagen granskar regeringen på flera sätt. Interpellationer är skriftliga frågor som besvaras muntligt i kammaren och följs av debatt; skriftliga frågor besvaras skriftligt inom en vecka; frågestunden hålls varje vecka med statsråd på plats.
Konstitutionsutskottets årliga granskning prövar hur statsråden skött sina uppdrag. Misstroendeförklaring är det yttersta medlet och kräver 175 röster. Riksdagen har också egna myndigheter för granskning: Riksrevisionen granskar statens verksamhet, Riksdagens ombudsmän (JO) granskar hur myndigheter behandlar enskilda, och Riksbanken lyder under riksdagen.
Se ledamöterna och utskotten i riksdagen →
Alla 335 ledamöter med valkrets och kontaktuppgifter →