Två olika uppgifter
Riksdagen är folkets valda församling med 349 ledamöter. Den stiftar lagar, beslutar om skatter och statens budget och kontrollerar regeringen. Regeringen styr riket: den leder Regeringskansliet och de statliga myndigheterna, lägger fram förslag till riksdagen och genomför de beslut riksdagen fattar.
Sverige har parlamentarism. Regeringen väljs inte av väljarna direkt, utan tillsätts av riksdagen: talmannen föreslår en statsminister och riksdagen röstar. Förslaget går igenom så länge inte mer än hälften av ledamöterna röstar nej, alltså högst 174 av 349.
Från förslag till lag
De flesta lagar börjar som en proposition från regeringen, ofta efter en statlig utredning och en remissrunda. Ledamöter kan också väcka motioner. Förslaget bereds i ett av riksdagens utskott, som lämnar ett betänkande med förslag till beslut. Kammaren debatterar och röstar, och därefter utfärdar regeringen lagen.
Riksdagens kontrollmakt
Riksdagen granskar regeringen på flera sätt. Ledamöter ställer skriftliga frågor och interpellationer som statsråden måste svara på. Konstitutionsutskottet granskar varje år statsrådens tjänsteutövning. Riksrevisionen granskar statens verksamhet, och riksdagens ombudsmän, JO, granskar myndigheterna.
Det skarpaste verktyget är misstroendeförklaring. Om minst 35 ledamöter begär det röstar kammaren, och om 175 ledamöter eller fler röstar för måste statsrådet lämna sin post. Riktas förklaringen mot statsministern avgår hela regeringen.
Myndigheterna styrs kollektivt
Regeringsbeslut fattas av regeringen som helhet, inte av enskilda statsråd. Regeringen styr myndigheterna genom förordningar, regleringsbrev och utnämningar, men får inte lägga sig i hur en myndighet avgör ett enskilt ärende som rör myndighetsutövning mot en person eller tillämpning av lag. Det förbudet mot ministerstyre står i regeringsformen.