Problemet de löser
Om alla 349 mandat fördelades enbart inom de 29 valkretsarna skulle resultatet bli skevt. I en liten valkrets med åtta mandat krävs drygt tolv procent av rösterna för att ta ett enda mandat — röster på mindre partier faller bort. Summan av 29 sådana avrundningar gynnar systematiskt partier med koncentrerat stöd och missgynnar partier vars väljare är jämnt spridda över landet.
Utjämningsmandaten är korrigeringen. Grundlagen delar därför riksdagens platser i 310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat. Syftet är att slutresultatet i kammaren ska motsvara partiernas andel av rösterna i hela riket, inte summan av 29 separata val.
Så räknas de fram, steg för steg
Steg 1: bara partier med minst 4 procent av rösterna i hela landet deltar. Steg 2: de 310 fasta mandaten fördelas inom varje valkrets med jämkade uddatalsmetoden (Sainte-Laguë), där första jämförelsetalet fås genom att dela röstetalet med 1,4 och därefter med 3, 5, 7 och så vidare — det höga första divisorn dämpar fördelen för de allra minsta partierna.
Steg 3: hela landet räknas som en enda valkrets och samtliga 349 mandat fördelas nationellt med samma metod. Det ger varje partis rättvisa totalsiffra. Steg 4: för varje parti jämförs den nationella siffran med antalet fasta mandat partiet redan vunnit. Skillnaden fylls ut med utjämningsmandat, tills alla 39 är utdelade.
Steg 5: varje utjämningsmandat placeras i den valkrets där partiet har sitt högsta oanvända jämförelsetal — alltså där partiet var närmast att vinna ytterligare ett fast mandat. Det är därför en ledamot kan väljas in på ett utjämningsmandat i en valkrets där partiet i övrigt är svagt.
Ett parti som vunnit fler fasta mandat än vad den nationella fördelningen ger får behålla dem — mandaten tas inte ifrån någon. I stället fördelas utjämningsmandaten om mellan de övriga partierna, vilket i praktiken gör korrigeringen något mindre exakt.
Valet 2026 som exempel
Efter valet den 13 september 2026 fick de åtta riksdagspartierna tillsammans 6 629 119 giltiga röster av totalt 6 735 557. Varje partis slutliga mandatsiffra — S 99, M 70, SD 62, V 30, C 25, MP 22, KD 22, L 19 — är resultatet av den nationella fördelningen av alla 349 mandat, inte av 29 separata uträkningar.
På valkretskartan kan du se hur många mandat varje valkrets har och hur partierna gick där. Jämför ett partis andel i en valkrets med antalet mandat det tog: skillnaden mellan dessa två tal är precis det som utjämningsmandaten finns till för att jämna ut nationellt.
Undantaget: tolvprocentsregeln
Ett parti som inte når 4 procent i hela landet men får minst 12 procent i en enskild valkrets får ändå delta i fördelningen av de fasta mandaten i just den valkretsen. Sådana partier deltar däremot aldrig i utjämningsmandaten. Regeln har aldrig utlöst något mandat i praktiken, men den finns kvar i vallagen.