Hoppa till innehållet

Lär dig

Så fungerar riksdagsvalet

Sverige väljer riksdag vart fjärde år. Rösterna fördelas proportionerligt på 349 mandat - men bara partier över fyraprocentsspärren får vara med.

MaktkartanPublicerad: Text uppdaterad:

Vart fjärde år, i september

Val till riksdagen hålls den andra söndagen i september vart fjärde år. Samma dag väljs också kommun- och regionfullmäktige. Senaste valet hölls 13 september 2026.

Alla svenska medborgare som fyllt 18 år senast på valdagen och som är eller någon gång har varit bosatta i Sverige får rösta. Man röstar på ett parti, och kan dessutom kryssa för en person på partiets lista.

Proportionella val

Riksdagens 349 mandat fördelas i stort sett i proportion till rösterna. Ett parti som får 20 procent av rösterna ska få ungefär 20 procent av mandaten. Metoden som används är en variant av Sainte-Laguës uddatalsmetod.

310 av mandaten är fasta valkretsmandat som fördelas inom landets 29 valkretsar. Resterande 39 är utjämningsmandat: de fördelas efter rösterna i hela landet för att rätta till skillnader, så att riksdagen speglar valresultatet nationellt även när valkretsarna givit skeva utfall.

Fyraprocentsspärren

För att få mandat i riksdagen måste ett parti få minst 4 procent av rösterna i hela landet. Undantaget: ett parti som får minst 12 procent i en enda valkrets får delta i fördelningen av fasta mandat där, men inte i utjämningsmandaten.

I valet 2026 föll övriga partier samlat under spärren med 1,6 % - de fick därför inga mandat trots över hundra tusen röster.

Valkretsarna

Sverige är indelat i 29 valkretsar, som i huvudsak följer länen. Stora län delas upp - Skåne och Västra Götaland har fyra valkretsar var. Antalet fasta mandat i en valkrets beror på folkmängden.

På valkretskartan kan du se hur varje parti gick i varje valkrets, hur många mandat valkretsen har och hur stort valdeltagandet var.

Se resultatet i alla 29 valkretsar på valkretskartan →