Lär dig

Så fungerar riksdagsvalet

Sverige väljer riksdag vart fjärde år. Rösterna fördelas proportionerligt på 349 mandat — men bara partier över fyraprocentsspärren får vara med.

Vart fjärde år, i september

Val till riksdagen hålls den andra söndagen i september vart fjärde år. Samma dag väljs också kommun- och regionfullmäktige. Senaste valet hölls 13 september 2026.

Alla som fyllt 18 år senast på valdagen och är svenska medborgare får rösta. Man röstar på ett parti, och kan dessutom kryssa för en person på partiets lista.

Proportionella val

Riksdagens 349 mandat fördelas i stort sett i proportion till rösterna. Ett parti som får 20 procent av rösterna ska få ungefär 20 procent av mandaten. Metoden som används är en variant av Sainte-Laguës uddatalsmetod.

310 av mandaten är fasta valkretsmandat som fördelas inom landets 29 valkretsar. Resterande 39 är utjämningsmandat: de fördelas efter rösterna i hela landet för att rätta till skillnader, så att riksdagen speglar valresultatet nationellt även när valkretsarna givit skeva utfall.

Fyraprocentsspärren

För att få mandat i riksdagen måste ett parti få minst 4 procent av rösterna i hela landet. Undantaget: ett parti som får minst 12 procent i en enda valkrets får delta i fördelningen av fasta mandat där, men inte i utjämningsmandaten.

I valet 2026 föll övriga partier samlat under spärren med 1,6 % — de fick därför inga mandat trots över hundra tusen röster.

Valkretsarna

Sverige är indelat i 29 valkretsar, som i huvudsak följer länen. Stora län delas upp — Skåne och Västra Götaland har fyra valkretsar var. Antalet fasta mandat i en valkrets beror på folkmängden.

På valkretskartan kan du se hur varje parti gick i varje valkrets, hur många mandat valkretsen har och hur stort valdeltagandet var.

Se resultatet i alla 29 valkretsar på valkretskartan →